Åh, herregud. Sedan igår så hade jag enbart positiv attityd inför allt som hade med gym att göra. Kort och gott så vad egot högt och jag gick in med en lika hög haka.

Men ack, så fint gick det tyvärr inte. Det hela startade med att gymmet jag var på idag hade ett slags elektroniskt lås, varav gymkortet var nyckeln. Ingen hade introducerat mig för dessa och jag lyckades låsa in mina grejer i skåpet och stod säkert med panik över att jag aldrig skulle se mina kläder igen. På något magiskt sätt hördes mina böner och skåpet låstes upp.

Sedan började gymmandet. Gymmet hade andra slags maskiner än det jag hade introduktionen på. Så alla inställningar som jag kom fram till igår stämde inte ett dugg överens med maskinerna. Men jag försökte i alla fall, vilket jag är stolt över! Sen efter ett ledset SMS till Amir så lovade han att vara med mig nästa gång och hjälpa mig, sådan ängel är han.
Men trots dagens "misslyckande", så tar jag nya tag; Det SKA till sist gå!