Förra veckan gick jag iväg på ett Bodycombat pass. Jag steg in med ett stort ego och viftade bort det Amir hade sagt om att man inte ska tro att man klarar allt på en gång. Att så länge man gör sitt bästa så räcker det gått och väl.

Jag var nästan chockad efteråt, hade inte gjort något så pass jobbigt och ansträngande i mitt liv. Orkade bara med lite mer än halva och sen gick det bara inte, kroppen låste sig på något sätt, något jag aldrig känt innan.
Så jag åkte hem till Amir med lite bitter attityd, men då kom jag på lite motivation. Att om jag inte ger upp så kan det bara gå uppåt, detta var min sämsta gång och det kommer aldrig bli sådär igen.

Så jag bokade in samma pass idag och vet ni vad? Idag gick det så himlans mycket bättre! Jag kanske inte tog i mitt yttersta hela passet och jag var tvungen att pausa en minut mitt i allt. Men annars så funkade det! Jag gick därifrån alldeles sprudlande och tänkte att det där ska bli min lilla veckotradition. Tänk så bra jag kommer bli om några gånger!

Så utpumpad och svettig, men ack så stolt!!